Kasa-Lord.com

Får kvinnor skägg av att sjunga i kör?

Vet du hur testosteronhalten i saliv påverkas när man sjunger i kör?
Töres Theorell, professor emeritus vid Karolinska Institutet har med sitt forskarteam visat att testosteronhalten i vårt saliv ökar, både hos män och kvinnor, när vi sjunger i kör. Är det bra eller dåligt? Ja, eftersom hormonet hjälper kroppen att reparera celler är det naturligtvis väldigt positivt. Han uppger vidare att vi gör av med ca 1,5 kilogram celler om dagen. Dessa celler måste repareras och ersättas annars blir vi förr eller senare sjuka. Att sjunga i kör innebär alltså att vi stimulerar de reparerande systemen i kroppen.
Man har också kunnat visa att ämnet fibrinogen, som har tydligt samband med stress och risk för hjärt-kärlsjukdom, minskade under körsången.

Slutsatsen är alltså att körsång en gång i veckan ökar motståndskraften (ökad testosteronhalt i saliven) och gör oss mindre biologiskt uppvarvade i vår vardag (minskad fibrinogenhalt i blodet). Dock verkar det inte vara säkert att de positiva effekterna är bestående. Vi får se vad framtida forskning kommer att utvisa.

Hur var det då med körsång, kvinnor och skägg? Vi har talat om testosteronhalten i saliv, vilket kvinnor och män har ganska lika mängd av. Däremot i blodet har kvinnan bara en tiondel eller en tjugondel så mycket testosteron som mannen.
Du kan lugnt sjunga vidare och njuta av de positiva hälsoeffekterna.

THE FIBONACCI SEQUENCE

In Our Time - BBC Radio 4 (Melvyn Bragg)

Jag hittade för ett tag sedan ett intressant radioprogram från BBC, från den 27 november 2007, där tre forskare diskuterar Fibonaccis talserie.
I informationen till programmet kan man bl.a. läsa att fibonaccisekvensen dyker upp gång på gång, både i naturens uppbyggnad och i kultur, skapad av människohand. Från Parthenon till tallkottar, från kronbladen på solrosor till målningar av Leonardo da Vinci. Fibonaccis talserie verkar vara inskriven i världen runt omkring oss.

Lyssna på programmet

Medverkande

Marcus du Sautoy, Professor of Mathematics at the University of Oxford

Jackie Stedall, Junior Research Fellow in History of Mathematics at Queen’s College, Oxford

Ron Knott, Visiting Fellow in the Department of Mathematics at the University of Surrey

Att uppleva sin egen stroke medan det händer

Såg du Skavlan i fredags på SVT? Ingenting går upp mot fascinerande berättelser. Förutom den fantastiska berättelsen om lejonet Christian fick också hjärnforskaren Jill Bolte Taylor berätta om hur hon upplevde sin egen stroke, från “insidan” medan det hände. En video om detta fanns redan på nätet våren 2008 på sajten ted.com.

(TED är en ganska intressant sida för alla som är intresserade av nya idéer inom teknologi, underhållning och design. TED står för Technology, Entertainment och Design och har som mission att sprida nya idéer världen över).

Det är väldigt spännande att höra Jill Bolte Taylor berätta, inte minst hur hon upplevde och kände när hennes högra hjärnhalva dominerade över den vänstra. På hennes hemsida finns en länk där hon även berättar om stroken för Oprah Winfrey.

En kommentar från TV-programmet; När artisten Mika blev intervjuad och man talade om vilken hjärnhalva han använder under sitt musicerande, kallades Jill Bolte Taylor in igen för en expertkommentar. Då tyckte jag att hon svävade på målet. Jag vågar påstå att musikforskare idag är ense om att musik börjar i höger hjärnhalva och att den vänstra tar över musikhanteringen alltmer hos personer med allt större musikalisk träning och kompetens.

Sorgsen musik till ett sorgset hjärta

Musikforskaren Daniel Levitin, som jag tidigare skrivit om här på bloggen, berättar i sin bok “The World in Six Songs”, att han sitter på en uteservering och äter en bit mat tillsammans med artisten Joni Mitchell. Fram kommer två kvinnor, kring 50, och tackar Joni Mitchell. “Before Prozac there was you!” De menar att 20-årsåldern var en jobbig tid för dem på 70-talet, men Mitchells speciella album Blue fick dem att må mycket bättre.

När vi känner oss nedstämda och sorgsna lyssnar många av oss på sorgsen eller vemodig musik. Vid första tanken kanske det mest logiska vore att istället lyssna på glad musik för att bli upplivad och komma i gladare sinnesstämning?

Men enligt Levitin, känner sig ofta en nedstämd och ledsen person ensam och kanske missförstådd. Glad musik kan då snarare vara irriterande och skapa känslan av att känna sig ännu mer ensam och missförstådd. Att istället lyssna till sorgsen musik, kan ge känslan av att “nu är vi i alla fall två”. Och nu finns det åtminstone någon som förstår mig.

Mer vetenskapligt talar Levitin om ett lugnande hormon, prolaktin, som frigörs när vi är nedstämda. Sorg har ett evolutionärt syfte, att hjälpa oss att spara energi och att nyorientera oss inför framtiden (efter en traumatisk upplevelse).
Det kan vara så att vi genom att lyssna på sorgsen musik, “lurar” hjärnan att frigöra prolaktin som svar på en verklig eller inbillad sorg, driven av musiken, och att prolaktinet sedan vänder sinnesstämningen, menar Levitin.

Prolaktin frigörs även efter orgasm, efter födelse och under amning och en kemisk analys av tårar, visar att prolaktinet inte utsöndras i tårar i samband med ögonirritation, eller i tårar som fuktar ögat eller i glädjetårar. Det utsöndras endast i tårar av sorg.

Vill du veta mer om Joni Mitchell har musiktidningen Lira en utmärkt artikel här.

Din guide till Joni Mitchell - Lira

Säg farväl till e-posten

Det här kanske inte riktigt hör hemma i denna blogg men det är i alla fall värt en kommentar. Faxen har gått hädan och så även e-posten snart. Google presenterade nyligen ett helt nytt kommunikationsprogram, Google Wave, som verkligen är “allt i ett”. Det är e-post, chatt, bildalbum, forum, blogg, mikroblogg, projektplanering etc., ja allt på en och samma gång i samma program. Dessutom visar videon nedan hur ett inlägg som skrivs på engelska direktöversätts till begriplig franska. Och det “intelligenta” rättstavningsprogrammet är inte heller att leka med. Man behöver nog lite avslappningsmusik efter att ha sett videon för att kunna smälta all information…

Programmet kommer att lanseras senare i år. 

Helt plötsligt känns mitt e-postprogram väldigt gammalmodigt.

Människors hälsa och välbefinnande

Här är en bok för dig som är intresserad av musikterapi i största allmänhet. Författaren, den norske professorn Even Ruud, är en internationell auktoritet på detta område. Men här finns också några mycket intressanta kapitel om hur medicin och musik samverkat under historiens gång.

Redan under antiken började man formulera idén om att det finns en växelverkan mellan kropp och själ. Vi vet att en stor del av läkarnas syssla var att upplysa om en riktig livsföring för att bevara hälsan. Det handlade inte bara om att äta sunt, det fanns också en självklar föreställning om att stärka själens försvar för att hindra kroppsliga sjukdomar. Kulturaktiviteter var här en given ingrediens och musiken hade en grundläggande funktion inom detta system. Musikens påverkan ingick också i grundutbildningen för läkare under medeltiden.

Om just detta med musikens stora påverkanskraft på själen, hade man intressanta tankar under antiken. Musiken var uppbyggd runt samma talförhållanden som grunden i hela universum. Därför avspeglade harmonisk musik harmonin i kosmos, menade man. Man kunde därmed “stämma” människans själ med musik. Disharmoni kunde omvandlas till harmoni.

Men från 1800-talet och framåt, i och med det naturvetenskapliga tankesättets framväxt, blev man nu mer upptagen med att studera sjukdomsförlopp än att föreskriva levnadsregler. Nu blir musiken ett marginellt fenomen inom medicinen.

Frågan är om man inte här tappade helheten; sambandet mellan kropp och själ?
Idag gäller kritiken självklart inte bara musikens roll. Det finns en uppfattning om att medicinsk vetenskap har förlorat helhetsperspektivet på människan. Man saknar en humanistisk sida liksom industrin saknat en ekologisk medvetenhet. Nu vill vi ha en medicinsk kultur som tar hänsyn till människan bakom sjukdomen, som ser existentiella och humanistiska perspektiv på sjukdom och lidande.

Helt klart är att det finns ett förnyat intresse för kopplingen mellan musik/kultur och hälsa/medicin. Ett förändrat tänkesätt inom dessa frågor verkar vara på frammarsch.

Varma ögonblick - Om musik, hälsa och livskvalitet
Even Ruud, Bo Ejeby förlag

Kakaduan med mänskligt taktsinne

Forskare från The Neurosciences Institute i San Diego har intresserat sig för en kakadua som kan röra sig i takt till musik. Den verkar njuta fullt ut av sin dans och det ser faktiskt ganska mänskligt ut. Den verkar vara särskilt förtjust i Backstreet Boys och låten Everybody.

Forskarna har i sin studie manipulerat tempot och kunnat konstatera att kakaduan faktiskt ändrar sitt tempo i sina rörelser till musikens, (se videon). Hur är detta möjligt? De fåtal djur som är duktiga på att härma andras läten, har troligen även denna förmåga, säger forskarna. Det har att göra med speciella nervkretsar i hjärnan för komplexa vokala inlärningar. Förutom några fågelarter hör även valar till denna kategori. Jag ser fram emot en val som dansar loss i Kasa-Lords avslappningstempo.

Studien är publicerad i tidskriften Current Biology.

Kan musik förbättra hjärnans signalsystem?

Vetenskapsradion (SR) vittnar om en undersökning från Imperial College i London där man kommit fram till denna slutsats. Man har tittat på strokepatienter som fått synproblem, vilket drabbar över hälften av patienterna. Det handlar inte om själva synen utan om sambandet mellan medvetande, syn och handling. I de svåraste fallen kan det hända att den drabbade bara äter mat från ena sidan av tallriken, rakar halva ansiktet etc.

Genom att låta patienter lyssna på behaglig musik har synen förbättrats. Man konstaterar också att musiken även gett en allmän positiv effekt på den mentala hälsan.

Musiken hjälper hjärnan att bygga upp bättre signaler, tror forskarna.

Läs mer

Föredrag om hur hjärnan hanterar musik

Jan Fagius, som jag tidigare skrivit om, höll ett intressant föredrag om hjärnforskning och musik under “Hjärnans dag 2008″. Föreläsningen finns nu på Hjärnfondens hemsida. (Föredrag 4, i fem delar).
För dig som är intresserad av hur hjärnan hanterar musik är detta en spännande video. Gå in och titta.
Jan Fagius är docent i neurologi vid Uppsala universitet. Med i publiken fanns kronprinsessan Victoria som är beskyddare av Hjärnfonden.

Jan Fagius föredrag, Hjärnfonden.se

Stort intresse för Kasa-Lords avslappningsmusik

Tack alla ni som kom och lyssnade, diskuterade och köpte vår avslappningsmusik på Wellnessmässan i Göteborg i helgen. Intresset för gyllene snittet och Fibonaccis talserie i musiken var mycket stort.
Gyllene snittet - som alltid stått för balans och harmoni - är rikligt förekommande i naturen. Därför känns det väldigt naturligt att använda proportionen i vår avslappningsmusik. Gyllene snittet är matematik och musik är också matematik till stor del. Logiskt, eller hur?