Kasa-Lord.com

Säg farväl till e-posten

Det här kanske inte riktigt hör hemma i denna blogg men det är i alla fall värt en kommentar. Faxen har gått hädan och så även e-posten snart. Google presenterade nyligen ett helt nytt kommunikationsprogram, Google Wave, som verkligen är “allt i ett”. Det är e-post, chatt, bildalbum, forum, blogg, mikroblogg, projektplanering etc., ja allt på en och samma gång i samma program. Dessutom visar videon nedan hur ett inlägg som skrivs på engelska direktöversätts till begriplig franska. Och det “intelligenta” rättstavningsprogrammet är inte heller att leka med. Man behöver nog lite avslappningsmusik efter att ha sett videon för att kunna smälta all information…

Programmet kommer att lanseras senare i år. 

Helt plötsligt känns mitt e-postprogram väldigt gammalmodigt.

Människors hälsa och välbefinnande

Här är en bok för dig som är intresserad av musikterapi i största allmänhet. Författaren, den norske professorn Even Ruud, är en internationell auktoritet på detta område. Men här finns också några mycket intressanta kapitel om hur medicin och musik samverkat under historiens gång.

Redan under antiken började man formulera idén om att det finns en växelverkan mellan kropp och själ. Vi vet att en stor del av läkarnas syssla var att upplysa om en riktig livsföring för att bevara hälsan. Det handlade inte bara om att äta sunt, det fanns också en självklar föreställning om att stärka själens försvar för att hindra kroppsliga sjukdomar. Kulturaktiviteter var här en given ingrediens och musiken hade en grundläggande funktion inom detta system. Musikens påverkan ingick också i grundutbildningen för läkare under medeltiden.

Om just detta med musikens stora påverkanskraft på själen, hade man intressanta tankar under antiken. Musiken var uppbyggd runt samma talförhållanden som grunden i hela universum. Därför avspeglade harmonisk musik harmonin i kosmos, menade man. Man kunde därmed “stämma” människans själ med musik. Disharmoni kunde omvandlas till harmoni.

Men från 1800-talet och framåt, i och med det naturvetenskapliga tankesättets framväxt, blev man nu mer upptagen med att studera sjukdomsförlopp än att föreskriva levnadsregler. Nu blir musiken ett marginellt fenomen inom medicinen.

Frågan är om man inte här tappade helheten; sambandet mellan kropp och själ?
Idag gäller kritiken självklart inte bara musikens roll. Det finns en uppfattning om att medicinsk vetenskap har förlorat helhetsperspektivet på människan. Man saknar en humanistisk sida liksom industrin saknat en ekologisk medvetenhet. Nu vill vi ha en medicinsk kultur som tar hänsyn till människan bakom sjukdomen, som ser existentiella och humanistiska perspektiv på sjukdom och lidande.

Helt klart är att det finns ett förnyat intresse för kopplingen mellan musik/kultur och hälsa/medicin. Ett förändrat tänkesätt inom dessa frågor verkar vara på frammarsch.

Varma ögonblick - Om musik, hälsa och livskvalitet
Even Ruud, Bo Ejeby förlag

Kakaduan med mänskligt taktsinne

Forskare från The Neurosciences Institute i San Diego har intresserat sig för en kakadua som kan röra sig i takt till musik. Den verkar njuta fullt ut av sin dans och det ser faktiskt ganska mänskligt ut. Den verkar vara särskilt förtjust i Backstreet Boys och låten Everybody.

Forskarna har i sin studie manipulerat tempot och kunnat konstatera att kakaduan faktiskt ändrar sitt tempo i sina rörelser till musikens, (se videon). Hur är detta möjligt? De fåtal djur som är duktiga på att härma andras läten, har troligen även denna förmåga, säger forskarna. Det har att göra med speciella nervkretsar i hjärnan för komplexa vokala inlärningar. Förutom några fågelarter hör även valar till denna kategori. Jag ser fram emot en val som dansar loss i Kasa-Lords avslappningstempo.

Studien är publicerad i tidskriften Current Biology.

Kan musik förbättra hjärnans signalsystem?

Vetenskapsradion (SR) vittnar om en undersökning från Imperial College i London där man kommit fram till denna slutsats. Man har tittat på strokepatienter som fått synproblem, vilket drabbar över hälften av patienterna. Det handlar inte om själva synen utan om sambandet mellan medvetande, syn och handling. I de svåraste fallen kan det hända att den drabbade bara äter mat från ena sidan av tallriken, rakar halva ansiktet etc.

Genom att låta patienter lyssna på behaglig musik har synen förbättrats. Man konstaterar också att musiken även gett en allmän positiv effekt på den mentala hälsan.

Musiken hjälper hjärnan att bygga upp bättre signaler, tror forskarna.

Läs mer

Föredrag om hur hjärnan hanterar musik

Jan Fagius, som jag tidigare skrivit om, höll ett intressant föredrag om hjärnforskning och musik under “Hjärnans dag 2008″. Föreläsningen finns nu på Hjärnfondens hemsida. (Föredrag 4, i fem delar).
För dig som är intresserad av hur hjärnan hanterar musik är detta en spännande video. Gå in och titta.
Jan Fagius är docent i neurologi vid Uppsala universitet. Med i publiken fanns kronprinsessan Victoria som är beskyddare av Hjärnfonden.

Jan Fagius föredrag, Hjärnfonden.se

Stort intresse för Kasa-Lords avslappningsmusik

Tack alla ni som kom och lyssnade, diskuterade och köpte vår avslappningsmusik på Wellnessmässan i Göteborg i helgen. Intresset för gyllene snittet och Fibonaccis talserie i musiken var mycket stort.
Gyllene snittet - som alltid stått för balans och harmoni - är rikligt förekommande i naturen. Därför känns det väldigt naturligt att använda proportionen i vår avslappningsmusik. Gyllene snittet är matematik och musik är också matematik till stor del. Logiskt, eller hur?

Kasa-Lord på Wellnessmässan i Göteborg

Välkommen att besöka oss i monter G00:30 på Wellnessmässan i Göteborg fredag 27 februari - söndag 1 mars.

Kasa-Lords avslappningsmusik kommer även att höras i Kroppsterapeuternas monter G03:11. Kroppsterapeuternas Yrkesförbund

Garanterat ofarlig drog för hjärnan

I människans begynnelse fanns inte språket. Vi kan ha haft musik innan vi hade något ord för den, utropar Daniel Levitin i sin nya bok “The World in Six Songs”. Levitin är “associate professor” på McGill University i Montreal och en av världens ledande experter på kognitiv musikperception.

Han förklarar mera i detalj varför vi ägnar så stor del av vår tid åt musik. Paradigmskiftet inom musikforskningen de senaste 5-6 åren innebär att man nu även börjat titta på den känslomässiga upplevelsen. Det är vår hjärnas uråldriga belöningssystem som belönar oss med må-bra-substansen dopamin när vi gillar ett stycke musik. En substans som också utsöndras av t.ex. orgasm och kakao.

Om du lyssnar på ett musikstycke kommer din hjärna att hela tiden försöka tolka vad som ska komma härnäst. Även om vi inte är medvetna om det, har den en “statistisk karta” över de kommande mest sannolika och minst sannolika möjligheterna för musikens fortsatta riktning. Om musiken har rätt proportioner av dessa möjligheter kommer du att bli rikligt belönad med “happy juice”, som Levitin uttrycker det. Låt säga att du gillar musiken på Kasa-Lords senaste CD. Då kommer ditt belöningssystem i hjärnan att utsöndra dopamin. Om musiken däremot hela tiden går den mest sannolika vägen, kommer du att tröttna på den och om den går den minst sannolika vägen kommer den att irritera dig. Inget dopamin. Bra musik har alltid de rätta proportionerna, vilket ju också givetvis varierar från person till person.

För dig som sjunger i kör har Levitin glädjande nyheter. När vi sjunger tillsammans utsöndras substansen oxytocin, som är ett “tillitshormon”. (”Involved in establishing bonds of trust between people”). Här finns givetvis inget exakt angivet personantal, men man kan kanske anta att belöningen kommer även i ett mindre band, bestående av 4-5 personer.

Vem kan säga nej till all denna kemiska glädje i hjärnan? Musik får dig att må bra! Välj den med omsorg.

Vad är det vi äter?

Nu blir det mindre musik och mera mat. Min syster tog mig med igår på ett seminarium om mat. Mats-Eric Nilsson, ni vet han som skrivit boken “Den hemlige kocken”, var en av föreläsarna. Sakkunnig och chosefri presenterade han sitt budskap; det mattillverkarna presenterar i våra butiker som “traditionell”, “hemlagad” och “äkta”, är väldigt ofta i själva verket en industriprodukt som aldrig rörts av mänsklig hand. Vad har vi egentligen för regelverk kring märkningen av vår mat? Står det äkta glass ska det väl vara grädde, socker och ägg och inte ingredienser som livsmedelskemisterna kommit på som liknar dessa?

Ja, jag kommer nog att titta lite mer på innehållsförteckningen framöver. Samtidigt är jag kanske redan frälst? Jag undviker t.ex. alltid glutamat. Om man måste tillsätta smakförstärkare i en matvara är väl det ett bevis för dålig råvarukvalitet? Eller?

Men framförallt kanske han stärkte oss i känslan att vi konsumenter verkligen har makt. Vi kan påverka inriktningen på livsmedelsindustrin. Om vi vill.

Läs mer på hemsidan: www.aktavara.org

SVT hyllar avslappningsmusik

Igår sändes det femte avsnittet av Musikministeriet i SVT2. Programmet ägnades åt hur musik kan påverka oss i olika sammanhang. Förutom att med musik försöka finna inre ro och kraft, berättade man om den oerhört framgångsrike simmaren Michael Phelps, och hur han använder musik i sitt tävlingssimmande. Enligt Musikministeriet finns det forskning som säger att syreupptagningsförmågan ökar när man lyssnar till musik. Det här har Phelps tagit fasta på och hade Eminem i lurarna innan varje lopp, för att vinna hundradelar i senaste OS. Han vann åtta guld! I sammanhanget dök ett nytt begrepp upp, nämligen musikdopning, vilket Phelps givetvis aldrig blev fälld för.
I programmet gjorde man också ett litet test med två svenska elitsimmare, Lars Frölander och Josefin Lillhage. Hos båda väcktes intresset för att mera målmedvetet använda sig av musik i samband med träning och tävling framöver. Och faktum är att Josefin Lillhage satte personligt banrekord när hon simmade till tonerna av Adam Tensta.

Undertecknad medverkade också för att berätta om hur Kasa-Lords musik är uppbyggd för att skapa harmoni och inre lugn med gyllene snittet.

“Att musik kan ha en suggererande kraft är uppenbart oavsett om det handlar om att nå andliga höjder, finna inre kraft eller simma snabbare i en bassäng”, är Musikministeriets slutsats.

Se gärna programmet som också förklarar en del om gyllene snittet.

http://svtplay.se/v/1439808/musikministeriet/del_5_av_8