Kasa-Lord.com

Världens fulaste musikstycke

Det ska till en matematikprofessor för att göra anspråk på att ha komponerat världens fulaste musikstycke någonsin. Scott Rickard heter denne man och för att klara uppgiften har han tagit hjälp av teknik för ubåtsbekämpning.

Upprepningar och struktur är en viktig del i vacker musik, säger Scott Rickard. Men det är en väldigt svår matematisk uppgift att skriva musik helt utan repetitioner.
Därför har han tagit del av den amerikanske ingenjören John Costas´ metod, ett system som kan generera matematiska mönster som helt saknar repetitioner. Detta tydligen helt nödvändigt för att kunna bedriva effektiv ubåtsbekämpning. Och det här är något helt annat än slumpvisa sifferserier, menar Scott Rickard, som också berättar om matematiker som utvecklat mönsterfria strukturer.
Musikstycket har han döpt till The Perfect Ping, som en hyllning till ingenjören John Costas. Stycket framförs av pianisten Michael Linville och börjar 7:48 minuter in i videon.

När jag lyssnade blev jag förvånad över att han valt att komponera ett enstämmigt stycke. Med flerstämmighet hade han kunnat utnyttja exempelvis dissonanta intervall - om det nu går att konstruera dissonanta intervall utan någon som helst struktur eller upprepning? Och uppspelningen görs på en konsertflygel. Hur hade det låtit om han tagit ljud från en plåtslagare i arbete?
Blir du påverkad av musiken? Går den att använda som avslappningsmusik eller är den rentav farlig att spela upp under bilkörning?

Föredrag med dans…

Är du föreläsare och känner att du vill förnya ditt framträdande? Kolla då in denne man som använder dansare istället för powerpoint som illustration…

Hur vi ser på kreativitet

Intressant video om hur vi tänker kring kreativitet.

Elizabeth Gilbert: A new way to think about creativity

Kasa-Lords avslappningsmusik i Barnkanalen

Jag låg på soffan och halvsov en eftermiddag. Barnen och jag hade precis ätit middag. Vi åt resterna av min potatis- och fiskgryta med vitlök och gurkmeja och lite för mycket grädde. Min dotter Tyra satt i ett annat rum och tittade på Barnkanalen i SVT. I bakgrunden hörde jag TV-röster från barn och vuxna. Plötsligt blandas rösterna med musik, som i mina öron låter väldigt bekant. Kan inte släppa musiken och inser snart att det är min egen musik jag hör. Det är musikstycket A Lake I Like från Kasa-Lord-albumet Slow Boat.
Det visar sig att barnprogrammet heter Cirkuskiosken där ett avsnitt kallas Slappis, som innehåller avslappning med barn. Bra! Det är klart att det lugnar ner och stressar av att ligga ner en stund till avslappningsmusik, barn likaväl som vuxna.
Tankarna far iväg och stannar till på Hans Axelson, grundare av Axelsons Gymnastiska Institut. Det måste vara över tio år sedan som han - mig veterligen - var först i Sverige med att starta upp kurser i massage för barn, “fredlig beröring”. Barn som masserar varandra slår inte varandra. Den tanken tilltalar mig.
Jag blir klarvaken, kliver upp till datorn och öppnar Axelsons hemsida. Ja, kursen finns kvar och jag kan läsa att över 10 000 lärare nu gått kursen, och hundratusentals barn får massage i skola och förskola. De här barnen är privilegierade. Ökad koncentration, bättre social kontakt, minskad aggressivitet tror jag är några av de positiva effekterna. Frågar ni mig borde massage i förskola/skola göras obligatorisk.

Om musikens starka påverkan i ”Ingemarsson i P1”

Lyssna på ett inslag i Kajsa Ingemarssons suveräna program “Ingemarsson i P1″, 4 nov 2010.
Från Milos Formans film “Amadeus” om när Salieri upptäcker att det är den odräglige fjanten Mozart som är Guds utvalde musikskapare, till professor Töres Theorell om att få rysningar av musik, till min egen medverkan om när någon tog över gitarren och spelade genom mig.
“Om guds röst i musiken” (15:47)

Varför Kasa-Lord inte fick fortsätta spela i Bingolotto TV4

2007 fick Kasa-Lord möjlighet att spela live i Bingolotto i TV4. Vi spelade vår avslappningsmusik till lottodragningen, alltmedan Rickard Olsson satt och spelade bingo och samtalade med en kändis i TV-soffan.
När sändningen var över berättade personalen att de fått in ovanligt mycket SMS och mail från TV-publiken. De kommenterade vår instrumentalmusik och många undrade var man kunde få tag på den lugnande musiken.
En man skrev “Lyssnade på musiken i Bingolotto och blev helt i trans och trollbunden så jag glömde att spela mina brickor…”
Sedan dess har vi inte fått spela i Bingolotto.    

Varför lyssnar vi så mycket på musik?

Forskarna vet. Må-bra-hormoner! Musik fyrar av må-bra-hormoner. Forskarna vet idag att musik har en djup påverkan på vår kropp. Musik kan ändra bl.a. hjärtpuls, andning, blodtryck, hjärnvågor, nivåer av signalsubstanser som dopamin, adrenalin, noradrenalin och serotonin. Det är därför musik kan hjälpa oss att t.ex. varva ner efter en stressig dag. Forskningen håller på att förändra synen på hur vi använder musik.

Svårt att välja avslappningsmusik

Idag har vi tillgång till mer musik och till en större bredd av musik än någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Sannolikt kommer vi mer och mer att välja musik efter vilken sinnesstämning vi vill försätta oss i. Du gör det förmodligen redan idag, utan att kanske vara medveten om det.

Musik startar skeenden i hjärnan som i sin tur sätter igång förändringar i hela kroppen. Musiken har specifika effekter på kroppens fysiologi såsom hjärtfrekvens, andning, svettning och mental aktivitet.

På samma sätt som vi använder koffein och alkohol, kan vi använda speciell musik för att komma igång på morgonen, en annan typ av musik för att varva ner efter jobbet och ytterligare en annan typ på gymmet osv. (Daniel Levitin, “associate professor” på McGill University i Montreal, m.fl. 2005).

Töres Theorell, professor emeritus vid Karolinska Institutet, visar på flera undersökningar i sin senaste bok, att vi är bra på att själva välja energigivande musik, men har betydligt svårare att välja avslappnande musik som verkligen gör oss avslappnade. De som t.ex. gärna väljer kärleksballader, får nästan alltid en högre puls. Det här kanske kan bero på, säger han vidare, att vi i dagens samhälle med väldigt högt tempo och där nedvarvningen sällan prioriteras, tappat lite av känslan för vad som verkligen gör oss biologiskt nedvarvade.

I framtiden kommer kanske var och en av oss att ha en “musikcoach” som gör upp ett personligt skräddarsytt “musikschema” för att höja vår livskvalitet. Måbra-medicin fri från biverkningar.

Bättre och bättre dag för dag

Du har säkert hört Ernst Rolfs gamla revykuplett Bättre och bättre dag för dag? I den titeln döljer sig upprinnelsen till upptäckten av det undermedvetna. Den franske psykologen Emile Coué uppnådde resultat på sin klinik i Schweiz i slutet av 1800-talet, som vida översteg alla andras vid den tiden. Hans teknik var så enkel att det dröjde länge innan den blev accepterad. Och vetenskapen hann inte ikapp förrän i slutet av 1900-talet. Han lärde helt enkelt varje patient att upprepa: “Varje dag och på alla sätt blir jag bättre och bättre”. Lika enkelt som det låter, lika framgångsrikt fick han patienter med varierande sjukdomstillstånd att snabbt återhämta sig.

Emile Coués succé ledde till fortsatt arbete av tysken Johannes Schultz. Han var intresserad av att hitta nya vägar för att hjälpa människor att övervinna depressioner, neuroser, ångest och andra mentala tillstånd som hindrade känslan av lycka. Han upptäckte att ju mer avslappnad man var när man upprepade frasen “varje dag och på alla sätt blir jag bättre och bättre”, ju fortare kom tillfriskningen.

Schultz utvecklade den process som brukar kallas autogenic self conditioning. Han visade att om man först använder en systematisk process för att få patienten avslappnad och därefter att visualisera positiva affirmationer, då verkade den nya informationen gå direkt till det undermedvetna. Snabba och märkbara förbättringar märktes både på den fysiska och den mentala hälsan. Med åren utvecklades denna träning i Europa och används i en rad olika sammanhang, från mentala sjukdomstillstånd till säljträning, att tala obehindrat inför publik och till att optimera atletisk träning.
Det sägs att det forna Östtyskland var det land som utvecklade denna teknik upp till högsta nivå. Tekniken utvecklades till den grad att den behandlades som en statshemlighet. Östtyskarna vann mer medaljer i olympiska spelen per capita än något annat land.

Får kvinnor skägg av att sjunga i kör?

Vet du hur testosteronhalten i saliv påverkas när man sjunger i kör?
Töres Theorell, professor emeritus vid Karolinska Institutet har med sitt forskarteam visat att testosteronhalten i vårt saliv ökar, både hos män och kvinnor, när vi sjunger i kör. Är det bra eller dåligt? Ja, eftersom hormonet hjälper kroppen att reparera celler är det naturligtvis väldigt positivt. Han uppger vidare att vi gör av med ca 1,5 kilogram celler om dagen. Dessa celler måste repareras och ersättas annars blir vi förr eller senare sjuka. Att sjunga i kör innebär alltså att vi stimulerar de reparerande systemen i kroppen.
Man har också kunnat visa att ämnet fibrinogen, som har tydligt samband med stress och risk för hjärt-kärlsjukdom, minskade under körsången.

Slutsatsen är alltså att körsång en gång i veckan ökar motståndskraften (ökad testosteronhalt i saliven) och gör oss mindre biologiskt uppvarvade i vår vardag (minskad fibrinogenhalt i blodet). Dock verkar det inte vara säkert att de positiva effekterna är bestående. Vi får se vad framtida forskning kommer att utvisa.

Hur var det då med körsång, kvinnor och skägg? Vi har talat om testosteronhalten i saliv, vilket kvinnor och män har ganska lika mängd av. Däremot i blodet har kvinnan bara en tiondel eller en tjugondel så mycket testosteron som mannen.
Du kan lugnt sjunga vidare och njuta av de positiva hälsoeffekterna.