Musik startar skeenden i hjärnan som i sin tur sätter igång förändringar i hela kroppen. Musiken har specifika effekter på kroppens fysiologi såsom hjärtfrekvens, andning, svettning och mental aktivitet.

På samma sätt som vi använder koffein och alkohol, kan vi använda speciell musik för att komma igång på morgonen, en annan typ av musik för att varva ner efter jobbet och ytterligare en annan typ på gymmet osv. (Daniel Levitin, “associate professor” på McGill University i Montreal, m.fl. 2005).

Töres Theorell, professor emeritus vid Karolinska Institutet, visar på flera undersökningar i sin senaste bok, att vi är bra på att själva välja energigivande musik, men har betydligt svårare att välja avslappnande musik som verkligen gör oss avslappnade. De som t.ex. gärna väljer kärleksballader, får nästan alltid en högre puls. Det här kanske kan bero på, säger han vidare, att vi i dagens samhälle med väldigt högt tempo och där nedvarvningen sällan prioriteras, tappat lite av känslan för vad som verkligen gör oss biologiskt nedvarvade.

I framtiden kommer kanske var och en av oss att ha en “musikcoach” som gör upp ett personligt skräddarsytt “musikschema” för att höja vår livskvalitet. Måbra-medicin fri från biverkningar.

Emile Coués succé ledde till fortsatt arbete av tysken Johannes Schultz. Han var intresserad av att hitta nya vägar för att hjälpa människor att övervinna depressioner, neuroser, ångest och andra mentala tillstånd som hindrade känslan av lycka. Han upptäckte att ju mer avslappnad man var när man upprepade frasen “varje dag och på alla sätt blir jag bättre och bättre”, ju fortare kom tillfriskningen.

Schultz utvecklade den process som brukar kallas autogenic self conditioning. Han visade att om man först använder en systematisk process för att få patienten avslappnad och därefter att visualisera positiva affirmationer, då verkade den nya informationen gå direkt till det undermedvetna. Snabba och märkbara förbättringar märktes både på den fysiska och den mentala hälsan. Med åren utvecklades denna träning i Europa och används i en rad olika sammanhang, från mentala sjukdomstillstånd till säljträning, att tala obehindrat inför publik och till att optimera atletisk träning.
Det sägs att det forna Östtyskland var det land som utvecklade denna teknik upp till högsta nivå. Tekniken utvecklades till den grad att den behandlades som en statshemlighet. Östtyskarna vann mer medaljer i olympiska spelen per capita än något annat land.

För ungefär ett år sedan blev jag tillfrågad att vara med i “Musikministeriet” SVT, för att berätta om hur man komponerar musik efter gyllene snittet. Hittade ett klipp på detta på YouTube. Programmet vann Stora journalistpriset i klassen Årets förnyare, efter första säsongen 2006.

Slutsatsen är alltså att körsång en gång i veckan ökar motståndskraften (ökad testosteronhalt i saliven) och gör oss mindre biologiskt uppvarvade i vår vardag (minskad fibrinogenhalt i blodet). Dock verkar det inte vara säkert att de positiva effekterna är bestående. Vi får se vad framtida forskning kommer att utvisa.

Hur var det då med körsång, kvinnor och skägg? Vi har talat om testosteronhalten i saliv, vilket kvinnor och män har ganska lika mängd av. Däremot i blodet har kvinnan bara en tiondel eller en tjugondel så mycket testosteron som mannen.
Du kan lugnt sjunga vidare och njuta av de positiva hälsoeffekterna.

Jag hittade för ett tag sedan ett intressant radioprogram från BBC, från den 27 november 2007, där tre forskare diskuterar Fibonaccis talserie.
I informationen till programmet kan man bl.a. läsa att fibonaccisekvensen dyker upp gång på gång, både i naturens uppbyggnad och i kultur, skapad av människohand. Från Parthenon till tallkottar, från kronbladen på solrosor till målningar av Leonardo da Vinci. Fibonaccis talserie verkar vara inskriven i världen runt omkring oss.

Lyssna på programmet

Medverkande

Marcus du Sautoy, Professor of Mathematics at the University of Oxford

Jackie Stedall, Junior Research Fellow in History of Mathematics at Queen’s College, Oxford

Ron Knott, Visiting Fellow in the Department of Mathematics at the University of Surrey

(TED är en ganska intressant sida för alla som är intresserade av nya idéer inom teknologi, underhållning och design. TED står för Technology, Entertainment och Design och har som mission att sprida nya idéer världen över).

Det är väldigt spännande att höra Jill Bolte Taylor berätta, inte minst hur hon upplevde och kände när hennes högra hjärnhalva dominerade över den vänstra. På hennes hemsida finns en länk där hon även berättar om stroken för Oprah Winfrey.

En kommentar från TV-programmet; När artisten Mika blev intervjuad och man talade om vilken hjärnhalva han använder under sitt musicerande, kallades Jill Bolte Taylor in igen för en expertkommentar. Då tyckte jag att hon svävade på målet. Jag vågar påstå att musikforskare idag är ense om att musik börjar i höger hjärnhalva och att den vänstra tar över musikhanteringen alltmer hos personer med allt större musikalisk träning och kompetens.

När vi känner oss nedstämda och sorgsna lyssnar många av oss på sorgsen eller vemodig musik. Vid första tanken kanske det mest logiska vore att istället lyssna på glad musik för att bli upplivad och komma i gladare sinnesstämning?

Men enligt Levitin, känner sig ofta en nedstämd och ledsen person ensam och kanske missförstådd. Glad musik kan då snarare vara irriterande och skapa känslan av att känna sig ännu mer ensam och missförstådd. Att istället lyssna till sorgsen musik, kan ge känslan av att “nu är vi i alla fall två”. Och nu finns det åtminstone någon som förstår mig.

Mer vetenskapligt talar Levitin om ett lugnande hormon, prolaktin, som frigörs när vi är nedstämda. Sorg har ett evolutionärt syfte, att hjälpa oss att spara energi och att nyorientera oss inför framtiden (efter en traumatisk upplevelse).
Det kan vara så att vi genom att lyssna på sorgsen musik, “lurar” hjärnan att frigöra prolaktin som svar på en verklig eller inbillad sorg, driven av musiken, och att prolaktinet sedan vänder sinnesstämningen, menar Levitin.

Prolaktin frigörs även efter orgasm, efter födelse och under amning och en kemisk analys av tårar, visar att prolaktinet inte utsöndras i tårar i samband med ögonirritation, eller i tårar som fuktar ögat eller i glädjetårar. Det utsöndras endast i tårar av sorg.

Vill du veta mer om Joni Mitchell har musiktidningen Lira en utmärkt artikel här.

Din guide till Joni Mitchell - Lira

Programmet kommer att lanseras senare i år. 

Helt plötsligt känns mitt e-postprogram väldigt gammalmodigt.
Click here to view the embedded video.

Redan under antiken började man formulera idén om att det finns en växelverkan mellan kropp och själ. Vi vet att en stor del av läkarnas syssla var att upplysa om en riktig livsföring för att bevara hälsan. Det handlade inte bara om att äta sunt, det fanns också en självklar föreställning om att stärka själens försvar för att hindra kroppsliga sjukdomar. Kulturaktiviteter var här en given ingrediens och musiken hade en grundläggande funktion inom detta system. Musikens påverkan ingick också i grundutbildningen för läkare under medeltiden.

Om just detta med musikens stora påverkanskraft på själen, hade man intressanta tankar under antiken. Musiken var uppbyggd runt samma talförhållanden som grunden i hela universum. Därför avspeglade harmonisk musik harmonin i kosmos, menade man. Man kunde därmed “stämma” människans själ med musik. Disharmoni kunde omvandlas till harmoni.

Men från 1800-talet och framåt, i och med det naturvetenskapliga tankesättets framväxt, blev man nu mer upptagen med att studera sjukdomsförlopp än att föreskriva levnadsregler. Nu blir musiken ett marginellt fenomen inom medicinen.

Frågan är om man inte här tappade helheten; sambandet mellan kropp och själ?
Idag gäller kritiken självklart inte bara musikens roll. Det finns en uppfattning om att medicinsk vetenskap har förlorat helhetsperspektivet på människan. Man saknar en humanistisk sida liksom industrin saknat en ekologisk medvetenhet. Nu vill vi ha en medicinsk kultur som tar hänsyn till människan bakom sjukdomen, som ser existentiella och humanistiska perspektiv på sjukdom och lidande.

Helt klart är att det finns ett förnyat intresse för kopplingen mellan musik/kultur och hälsa/medicin. Ett förändrat tänkesätt inom dessa frågor verkar vara på frammarsch.

Varma ögonblick - Om musik, hälsa och livskvalitet
Even Ruud, Bo Ejeby förlag

Forskarna har i sin studie manipulerat tempot och kunnat konstatera att kakaduan faktiskt ändrar sitt tempo i sina rörelser till musikens, (se videon). Hur är detta möjligt? De fåtal djur som är duktiga på att härma andras läten, har troligen även denna förmåga, säger forskarna. Det har att göra med speciella nervkretsar i hjärnan för komplexa vokala inlärningar. Förutom några fågelarter hör även valar till denna kategori. Jag ser fram emot en val som dansar loss i Kasa-Lords avslappningstempo.

Studien är publicerad i tidskriften Current Biology.