Kasa-Lord.com

Musikens påverkan

På en intensivvårdsavdelning i Florida, för för tidigt födda barn, gjordes 1991 en studie om hur dessa små patienter påverkades av musik. 52 spädbarn delades in i två noggrant utvalda grupper varav den ena fick sedvanlig omvårdnad och till den andra gruppen adderades en halvtimme med inspelad barnmusik tre gånger per dag.
Med statistiskt säkerställda skillnader kunde man konstatera att den musikbehandlade gruppen om 26 spädbarn hade bättre födointag och viktutveckling, och kortare behov av intensivvård.

En liten angenäm rapport, hämtad från boken Hemisfärernas musik, den bok som jag nämnde i förra inlägget.

Vad får du för tankar kring hur spädbarn påverkas av musik? Kommentera gärna.

Sanningen om ”Mozarteffekten”?

Frances Rauscher och hennes forskarteam publicerade 1993 en artikel i tidskriften Nature. Till teamets försvar får man säga att dom faktiskt sa att resultaten var preliminära och att man bör pröva även annan typ av musik, men det budskapet nådde aldrig riktigt fram. Missödet var ett faktum och “Mozarteffekten” blev snabbt ett begrepp. Bli mer intelligent genom att lyssna till Mozart.

Testet gick ut på att ett antal studenter, indelade i tre grupper, kognitivt fick vika pappersark. En av dessa grupper fick lyssna på första satsen av sonaten för två pianon i D-dur, Köchel 448, innan själva testet. (Samtliga studier verkar ha använt en inspelning med pianisterna Murray Perahia och Radu Lupu). Det kritikerna framförallt reagerade på var att hon översatte skillnaden i prestation till skillnaden i intelligenskvot.

Rauscher och hennes forskargrupp gjorde sedan flera försök att bekräfta observationerna och även kritikerna gjorde sina undersökningar.

1999 nådde det vetenskapliga grälet sin kulmen. Kritikerna publicerade då i en s.k. meta-analys, alla dittills kända undersökningar rörande Mozarteffekten. (20 undersökningar med totalt 714 deltagare). Analysen blev att man inte kunnat visa någon statistisk säkerställd effekt. Och att resultaten ryms inom variationen från en IQ-test till en annan för en och samma person. Frances Rauscher menade att felaktig försöksuppläggning var anledningen till alla misslyckade försök att styrka hennes resultat. Hon avslutar med rallarsvingen “det behöver inte saknas jäst i degen bara därför att vissa personer inte får den att jäsa”.

Inlägget bygger på ett kapitel från boken Hemisfärernas musik, av Jan Fagius.

Det här är ett av många intressanta ämnen som Jan Fagius berör i sin bok. Jag kan varmt rekommendera den till alla som är intresserade av hur hjärnan gör musik.

Hemisfärernas musik, om musikhanteringen i hjärnan
Jan Fagius, 2001
Bo Ejeby förlag

Kasa-Lord på YouTube

Kasa-Lord video på YouTube.com. En omarrangerad version av “Forest” från Golden Harmony.

Introduktion

Hej och varmt välkomna alla ni som älskar lugn, lågmäld och avslappnande musik!

Fortsättningsvis tänker jag dela med mig av allsköns upplevelser inom detta omfattande område. Bl.a. ett antal böcker i ämnet som jag läst under åren. I somras fick jag äntligen tag på den nyligen översatta versionen av Fibonaccis bok “Liber Abaci” från 1202! Det är här som hans talserie dyker upp för första gången.

Jag får också ofta frågan om hur gyllene snittet och Fibonaccis talserie finns implementerad i Kasa-Lords musik, och jag inser varje gång att det är svårt att beskriva detta för någon utan kunskap i musikteori. Men jag kommer att göra ett seriöst försök. Tills vidare finns en enklare förklaring under rubriken “Om Musiken”.

P2:s Musikmagasinet hade en programserie i somras kallad “Med känsla för musik”, med journalisterna Jenny Damberg och Anna Swantesson. Där tog de bl.a. annat upp tankar från den kände amerikanske neurologen Oliver Sacks som funderar på om musiken är evolutionär, dvs om den är nödvändig ur biologisk överlevnadssynpunkt.

Med i programserien fanns också Lars Lilliestam, musikprofessor vid Göteborgs universitet, som också är inne på att vi behöver musik. Han har väldigt svårt att tänka sig ett mänskligt samhälle utan musik. Vem har inte det å andra sidan?

Jan Fagius däremot, neurolog vid Uppsala universitet, jämför med det talade språket, som vi alla i stort behärskar lika bra. Om vi hade behövt musik skulle evolutionen ha sett till att vi människor var någorlunda jämbördiga även musikaliskt. Han ser i stället musiken som en ojämförbart stor och tacksam evolutionär bonus.

Ingmar Bergmans sommarprat från 2004 - som jag lyssnade på först i somras - var tänkvärt där han bl.a. funderade över:
Varifrån kommer musik?
Varför är det bara vi människor som ägnar oss åt musik, inte djuren?

Hans eget svar var ungefär: Den ger oss en föraning om dimensioner vi ännu inte har tillgång till. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att han ger den en andlig dimension.

Detta och mycket annat, tänker jag återkomma till framöver.

Ja, i vilket fall är musiken för mig en av de absolut största givarna av livsbränsle. Jag är beroende av musik. Inte minst av att skapa musik. Här finns mycket att fundera över men jag nöjer mig med följande lilla iakttagelse så länge.

När jag varit i slutskedet av varje Kasa-Lord skiva, (i dagsläget fyra stycken), dvs. i mixningsskedet, har jag upptäckt att jag många gånger hamnat i ett gränsland mellan vaket och sovande tillstånd. Ett slags avslappnat och samtidigt koncentrerat tillstånd. När musiken tystnat slår jag upp ögonen. Det är just då det känns som om jag sovit, men jag minns musiken väldigt klar och tydlig och har också ett slags synminne av den utifrån en tidsaxel. Jag kommer tydligt ihåg vad jag reagerat på och går till mixerbordet och korrigerar. Och jag är övertygad om att någon av hjärnans må-bra-substanser är involverad i detta skede.

Till sist vill jag önska mina tidigare kollegor Tommy och Elisabeth Lord lycka till i sina fortsatta gärningar. Vi har haft ett mycket gott samarbete, men de har nu valt att dra sig tillbaka. Förhoppningsvis får jag med mig Tommy på några ytterligare kompositioner framöver. Den mannen kan skriva musik.

Jag vill också passa på att tacka Lars-Eric och Elene Uneståhl; som alltid lika lysande livsinspiratörer.

På nätet finns att läsa att en riktig bloggare bör skriva något tre gånger om dagen. Helt omöjligt för min del men minst ett par skriverier i veckan är min förhoppning. “Blogg light” med andra ord.

Hur upplever du att musiken påverkar dig? Kommentera gärna!
(Klicka på inläggets rubrik för att komma till rutan för kommentarer).

Allt gott! Tommy